olban

Idag har jag varit på det tredje bröllopet i mitt liv. Första gången var jag fyra år och lekte rövare på dansbanan och fattade inte varför jag inte fick följa med mamma och pappa i den röda Porschen utan var tvungen att stanna och sova med mormor&morfar. Idag förstår jag bättre. Idag var också den dag då min gamle flöjtkompanjon satte ring på fingret och ingick äktenskap med sin Magnus. Jag hoppas, vill och tror att Sussi har lyckliga dagar framför sig.

Hon verkade så lugn och lycklig. Beundransvärt! Själv skulle jag vara en stresshoppa i brudklänning och liksom, kan ni tänka er mig i smink? Mats tycker dessutom inte att jag passar i det. "Tager du denna ...?" "Nej, inte om hon ska se ut så där!" Men Sussi kirrade biffen och bjöd på en vacker vigsel. Man kan liksom inte förstå att en av ens vänner har gift sig. Det är en rätt stor sak i livet. Nej, jag beundrar henne verkligen.