Fyra kilometer fiskstim

Idag var jag och simmade, andra gången den här veckan och precis som i måndags körde jag 4 km. Det går verkligen geschvint nu, jag har flyt! Men jag tänker inte gå in på simtermer, det är ändå ingen som förstår och det är väl kanske därför jag aldrig pratar om det. Bassängen, som typ är dubbla Holmsund (50 meters! :D! ), är mer än dubbelt befolkad när Storsjöhallen når rekord då alla baddräktstanter och jag, Sarah och Edholm är där. Fransmän är riktiga fenar på att simma. De flesta här tycks behärska frisim och det är bara någon enstaka som kör hej-jag-druknar-stuket med lodrät hållning där fötterna snuddar botten och nackspärrslampan lyser efter 25m och där simtagen är så små att det bildas små, små ringar på vattnet. Små, små. De kanske har bättre Besons här i Frankrike? Eller så är det för att det alla har pool i trädgården som de är så duktiga.

En grej är mindre bra. Alla jobbiga barn som är där och sprattlar och sitter på plattorna och gudvetvad de gör. De skiter fullständigt om man bokstavligen kör över dem. Två killar idag var i mitten av banan och jag ger mig den på att det rådde kollektivt hat mot dem. Jag råkade slå till den ena i huvet. När jag kände smällen mot min handrygg och våldsamt körde vidare drömde jag mig bort till en bättre värld där jag träffade hans näsa och vattnet fylldes av blod varpå hajar nosade sig fram till hans fula tryne och åt upp det. Okej, jag kanske är lite elak men han var så himla dryg. Fula finnar och tonårsskratt och det bara lyste nonchalans. Bada i barnpoolen istället!

Trots begåvade fransmän så finns det de som är där av andra anledningar jag inte kan lista ut. De som simmar typ en meter och sen står och hänger vid kanten i 47 minuter. Eller de som går dit med sitt tjejkompisgäng och simmar långsamt i bredd. Ingen lätt match att zickzacka förbi dem. Tanterna som antingen har vanliga glasögon på sig eller inte vill blöta håret är också en viktig faktor. Det finns alltid minst en i bassängen. Så lägg ihop alla dessa ingredienser och förstå hur jag känner mig som en blåval som möter ett litet busigt fiskstim som vägrar flyttar på sig. Men blåvalen är stor och stabil och röjer undan alla fiskben, lugnt och stilla.

I Holmsund säger Ingrid åt mig på skarpen att duscha utan baddräkt. Det ligger nog i alla simmares vana att byta om först och duscha sen. Jag vet inte var den traditionen kommer ifrån, men när man är elva år gör man som stortjejerna på tävlingarna och för arvet vidare. Här gäller andra regler! Eftersom min franska inte är flytande har jag bara halvt om halvt förstått skylten som säger att baddräkt är ett måste. Jag brukar kisande stå och försöka gissa ordens betydelse samtidigt som jag schamponerar håret och är den enda där i duschrummet som inte har några kläder på mig. Och idag åkte jag dit. En av personalen kom in och sa åt mig när hon fick se att jag var utan baddräkt. Jag bad om ursäkt och log inombords. Strax intill skylten om baddräktsmåstet finns en skylt som hävdar att vi alla är ansvariga för hygienen och standarden på badhuset. Varför man ska duscha med kläderna på förstår jag inte. Man blir väl ändå mer ren utan dem?!

Jag och badungarna

Kommentarer
Postat av: Alexandra

hahaha! Ååh vad underbart roligt! Jag kan bara tänka mig om jag skulle duscha naken i badhusen här i Manchester, vilka blickar man skulle få!

Så himla kul, om jag ändå kunde se det på bild.

Du är bäst!

2009-04-28 @ 21:32:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0