Söt sak är jordgubbssmak
Jag har aldrig riktigt förstått mig på morgonbloggare. Går man upp före åtta så har man i min värld ett arbete eller annan plikt att utföra, och går verkligen inte upp tidigare än nödvändigt. Alltså hinner man inte blogga. Men här sitter jag nu, kl 09:17 och skriver. Jag kan väl i och för sig sträcka mig till att kalla det förmiddag. Puh. Vanligtvis är jag på benen den här tiden, det är ordning på mig ska ni veta! Trots att jag lever det fria livet har jag ansvarsfulla rutiner. Men denna morgon börjades liite tidigare än vanligt. Har två söta couchsurfers hos mig nu, David och Elisabeth. De har bilat ner ända från Strasbourg för David ska söka till konstskolan här i Aix. Intervjun är nu på morgonen och därför ställdes klockan på 07:30. Nästan pina.
Igår var det middag med ett stort gäng CS:are hemma hos födelsedagsbarnet Jean-François. Vi hade alla bakat pajer och pizzor och bänkade oss i hans vardagsrum och utbytte sällskap och skratt. Jag hade David och Elisabeth med mig, mina besökare. Lite senare på kvällen kom tre amerikaner och när de presenterade sig var det lite som Knatte, Fnatte och Tjatte, allas namn slutade på iii.
"Hiii, I'm Chelsie!"
"I'm Christie!"
"Salut! I'm Leslie!"
Jag minns inte exakt vad de hette, ovan är en remixed version. De var i alla fall söta och jag hookade bäst med en av dem (shit, vad hette hon?! Chelsie?). Hon sa "you know" mellan varje fransk mening, haha! Vi drack vin och coca cola separat och pratade om spanjorerna som mixar de två. Alla fransmännen försökte prata engelska med iii-tjejerna, jag vet inte om det berodde på att de gillar att prata engelska eller för att amerikanarnas ursprung var så tydligt i deras franska uttal. (Amerikanska uttal?)
Vi åt chokladkaka till efterrätt, lite som en dålig kladdkaka. Är det nånting fransmän inte kan så är det chokladkaka, I tell you. Jag provade en i Marseille och det var inte värt pengarna. De borde acceptera faktum och hålla sig till frasiga bakverk, för det är de banne mig duktiga på. Vi åt även små brasilianska chokladkulor, kanongoda! Jag har tyvärr glömt bort deras portugisiska namn. Men middagen överlag var god och humören var på topp. David och Elisabeth verkade också trivas under kvällen, det gjorde mig glad. Det är så härlig stämning bland de här människorna, alla bjuder på sig själva och mer där till. Jag gillar Yoann speciellt, dubbelt så lång som mig och har massviss med humor, vi skulle kunna busa en hel vecka om tillfälle gavs. Efter att jag fått veta att han var en hejare på massage lanserade jag idén att vi tillsammans skulle starta en business: han tar med sig en stol och masserar folk på gatan, 10 minuter för 5€. Jag kan dela ut flyers och ragga kunder. Vi bestämde oss för att starta kl 08:00 idag, men det måste ha blivit nåt slags missförstånd... Härlig kille men; han kör bil hem till den lilla byn utanför Aix efter att han druckit rosévin. Jag påpekade att det inte var jordgubbssaft han hade i glaset, men han hävdade bestämt att det var det visst. Och Kronenburg Blanc var päronsmak, eller?
Håll tummarna för David nu!
Igår var det middag med ett stort gäng CS:are hemma hos födelsedagsbarnet Jean-François. Vi hade alla bakat pajer och pizzor och bänkade oss i hans vardagsrum och utbytte sällskap och skratt. Jag hade David och Elisabeth med mig, mina besökare. Lite senare på kvällen kom tre amerikaner och när de presenterade sig var det lite som Knatte, Fnatte och Tjatte, allas namn slutade på iii.
"Hiii, I'm Chelsie!"
"I'm Christie!"
"Salut! I'm Leslie!"
Jag minns inte exakt vad de hette, ovan är en remixed version. De var i alla fall söta och jag hookade bäst med en av dem (shit, vad hette hon?! Chelsie?). Hon sa "you know" mellan varje fransk mening, haha! Vi drack vin och coca cola separat och pratade om spanjorerna som mixar de två. Alla fransmännen försökte prata engelska med iii-tjejerna, jag vet inte om det berodde på att de gillar att prata engelska eller för att amerikanarnas ursprung var så tydligt i deras franska uttal. (Amerikanska uttal?)
Vi åt chokladkaka till efterrätt, lite som en dålig kladdkaka. Är det nånting fransmän inte kan så är det chokladkaka, I tell you. Jag provade en i Marseille och det var inte värt pengarna. De borde acceptera faktum och hålla sig till frasiga bakverk, för det är de banne mig duktiga på. Vi åt även små brasilianska chokladkulor, kanongoda! Jag har tyvärr glömt bort deras portugisiska namn. Men middagen överlag var god och humören var på topp. David och Elisabeth verkade också trivas under kvällen, det gjorde mig glad. Det är så härlig stämning bland de här människorna, alla bjuder på sig själva och mer där till. Jag gillar Yoann speciellt, dubbelt så lång som mig och har massviss med humor, vi skulle kunna busa en hel vecka om tillfälle gavs. Efter att jag fått veta att han var en hejare på massage lanserade jag idén att vi tillsammans skulle starta en business: han tar med sig en stol och masserar folk på gatan, 10 minuter för 5€. Jag kan dela ut flyers och ragga kunder. Vi bestämde oss för att starta kl 08:00 idag, men det måste ha blivit nåt slags missförstånd... Härlig kille men; han kör bil hem till den lilla byn utanför Aix efter att han druckit rosévin. Jag påpekade att det inte var jordgubbssaft han hade i glaset, men han hävdade bestämt att det var det visst. Och Kronenburg Blanc var päronsmak, eller?
Håll tummarna för David nu!
Kommentarer
Trackback
